Lilla Fiffilina

Ett regnigt stockholm idag... Är ju väldigt mysigt, men mina värmeljus är slut, inga härliga filmer att se och kroppen värker. Jippi, positiva steph! Eugh... vad är positivitet? Här är väl det stället där jag aldrig behöver hålla den där fasaden uppe?
Inte för att jag låtsas vara på topp inför alla jämt, men man känner sig ju äckligt tjatig att varje dag säga att man inte mår bra.. Att man bara vill gräva ner sig själv och bara försvinna.

 

Om 9 dagar påbörjar jag en slags praktik på ett företag här i närheten. Tyvärr inte självvalt, utan det är arbetsförmedlingens order. Jag ger det en chans och ser hur det går. Hade gärna sett att jag kunde vara hemma året ut, för att bli ett med mig själv. För att lära mig hur jag ska hantera mig själv med ångest och smärta. Men nu kastas jag in i 100% arbete och det känns inte direkt bra. Men ska ge allt!

 

Har den senaste tiden känt att något saknas.. Det är ju ett hål i min själ efter skrållan, det vet jag. Men i vanliga fall när jag mår dåligt, så använder jag mig av musiken, för att på något sätt trösta mig. Går inte att förklara..

Men har knappt lyssnat på någon musik och hittar heller inget nytt, vilket stör mig! Det får mig att stanna upp.. Kommer inte vidare!

Försöker lyssna på nya låtar, men inget går in i själen och fyller upp längre.

Satt nu och bara klicka "nästa" på youtube, men inget passade..

Men är ju så, vet ju det egentligen, att den rätta låten dyker bara upp! I en film, serie, reklam... Inte i musikflödet.

 

I morgon börjar jag en behandling i KBT. Hoppas på att den kommer att hjälpa mig resa mig mer.

Är gruppterapi, så kommer få träffa fler som är i "samma" sits, och vi kommer vara typ 10 personer- alla med olika bakgrund, erfarenheter och synsätt. Så kommer garanterat bli spännande.

 

Nu ska jag dra på mig regnjackan och dra ut Aslan.. Han är inte jätteförtjust i regnet.