EN LITEN KOMPIS(?) I LUNGAN
Jaha, idag vaknadejag upp i soffan (igen) och va helt skakis!! Jag visste nämligen vad som väntade mig hos läkaren idag.. Blodprov!! Blodprov= Nålar! Nålar= PANIK! Panik= Jag hysterisk!
Jim fick följa med mig. Vi satt o prata en stund med Bogdan, min läkare. Mycket trevlig, lyhörd och ganska snygg;) hihi. Han lyssnade på lungorna och kollade mig i halsen. Sen kom det... "ja, om du tar en kölapp där ute så ropar sköterskan upp dig" Min hud blev kladdig och varm.. Jag kunde inte sitta ner, utan va tvungen o stå upp.. Jag skakade och va rädd..
Plötsligt hör jag "23" Jag är så sjukt snabb dit att Jim knappt hunnit reagera på vad som händer.. Sätter mig ner, är nu värre rädd än innan.. Men Jim sätter sig brevid mig, skämtar lite och håller min hand. Hon pratar lungt till mig, men jag känner hur paniken bubblar inom mig.. Den är nära att explodera! Sticket går snabbt, men vad ont det gör.. Tårarna är på väg att svämma över i ögonen och paniken kommer mer och mer.. Även fast allt är över. Hatar det.. Men jag försökte andas ordentligt. Ville verkligen inte ha en stor panikattack!
Vi gick ut ur rummet och jag satte mig ner.. Va helt borta typ.. Jim va tvungen o gå hem till hundarna, så han sa att detta kommer bli bra och gav mig en kyss. Jag va fortfarande bedövad i huvudet.. Mitt finger pulserade hemskt och jag ville bara gå hem... Sitter nu o tittar in i akvariumet som står på andra sidan rummet. Känner mig plötsligt väldigt harmonisk och lugn... Men kände oxå paniken som låg vilande inombords.. Läkarn går förbi och ser hur jag ser ut, han kommer fram och lägger en hand på min axel och säger att allt kommer att ordna sig. Nu är det hemska över..
Jag fick sitta en sund till o vänta. Han kommer ut och ber mig komma in på rummet. Han berättar att jag har en bakterie i lungorna. Förklarar att den har legat där ett tag nu och det är därflr hostan inte försvunnit. Så skriver han ut antibiotika och förklarar hur jag ska äta den.. Säger att han ringer om en vecka för o höra hur jag mår.
Är det någon av dessa tro, som partajar i mina lungor?! :P
Så nu känns det ganska skönt, när man vet vad det är för ngt. Jim ska hämta ut mina tabletter i eftermiddag och sen är det bara o börja. :)
Kände iaf att jag inte orkade med jobbet.. Så jag kikade förbi en kort stund bara.. Ville säga hejdå till alla!
Åh,s å underbara dom är barnen! Dom sprang fram till mig, kramade om mig och sa att dom skulle sakna mig.. Kändes ganska hemskt... Många som är lediga oxå, så sa att jag skulle kika förbi nästa vecka o säga hejdå till dom igen.. Fick även en present av Anne o Lena. :) Ett ljus i en snygg silverkruka typ. :) Jättefin!!
Även om det vart som det vart på senaste tiden, så kommer jag verkligen sakna dom allihopa!! :)
Men, som jag säger till barnen. Jag har ju Hanna där, så vi kommer fortfarande ses!!:)
Sitter nu i soffan.. Ska ta en huvudvärks tablett och sedan vila en stund.. Vart inte mycket sömn inatt... Halsen rosslar och ögonen värker...
Vi hörs sen gott folk!
Jim fick följa med mig. Vi satt o prata en stund med Bogdan, min läkare. Mycket trevlig, lyhörd och ganska snygg;) hihi. Han lyssnade på lungorna och kollade mig i halsen. Sen kom det... "ja, om du tar en kölapp där ute så ropar sköterskan upp dig" Min hud blev kladdig och varm.. Jag kunde inte sitta ner, utan va tvungen o stå upp.. Jag skakade och va rädd..
Plötsligt hör jag "23" Jag är så sjukt snabb dit att Jim knappt hunnit reagera på vad som händer.. Sätter mig ner, är nu värre rädd än innan.. Men Jim sätter sig brevid mig, skämtar lite och håller min hand. Hon pratar lungt till mig, men jag känner hur paniken bubblar inom mig.. Den är nära att explodera! Sticket går snabbt, men vad ont det gör.. Tårarna är på väg att svämma över i ögonen och paniken kommer mer och mer.. Även fast allt är över. Hatar det.. Men jag försökte andas ordentligt. Ville verkligen inte ha en stor panikattack!
Vi gick ut ur rummet och jag satte mig ner.. Va helt borta typ.. Jim va tvungen o gå hem till hundarna, så han sa att detta kommer bli bra och gav mig en kyss. Jag va fortfarande bedövad i huvudet.. Mitt finger pulserade hemskt och jag ville bara gå hem... Sitter nu o tittar in i akvariumet som står på andra sidan rummet. Känner mig plötsligt väldigt harmonisk och lugn... Men kände oxå paniken som låg vilande inombords.. Läkarn går förbi och ser hur jag ser ut, han kommer fram och lägger en hand på min axel och säger att allt kommer att ordna sig. Nu är det hemska över..
Jag fick sitta en sund till o vänta. Han kommer ut och ber mig komma in på rummet. Han berättar att jag har en bakterie i lungorna. Förklarar att den har legat där ett tag nu och det är därflr hostan inte försvunnit. Så skriver han ut antibiotika och förklarar hur jag ska äta den.. Säger att han ringer om en vecka för o höra hur jag mår.
Är det någon av dessa tro, som partajar i mina lungor?! :P
Så nu känns det ganska skönt, när man vet vad det är för ngt. Jim ska hämta ut mina tabletter i eftermiddag och sen är det bara o börja. :)
Kände iaf att jag inte orkade med jobbet.. Så jag kikade förbi en kort stund bara.. Ville säga hejdå till alla!
Åh,s å underbara dom är barnen! Dom sprang fram till mig, kramade om mig och sa att dom skulle sakna mig.. Kändes ganska hemskt... Många som är lediga oxå, så sa att jag skulle kika förbi nästa vecka o säga hejdå till dom igen.. Fick även en present av Anne o Lena. :) Ett ljus i en snygg silverkruka typ. :) Jättefin!!
Även om det vart som det vart på senaste tiden, så kommer jag verkligen sakna dom allihopa!! :)
Men, som jag säger till barnen. Jag har ju Hanna där, så vi kommer fortfarande ses!!:)
Sitter nu i soffan.. Ska ta en huvudvärks tablett och sedan vila en stund.. Vart inte mycket sömn inatt... Halsen rosslar och ögonen värker...
Vi hörs sen gott folk!
Kommentarer
Postat av: Lily [ L i n d a . B l o m ]
Svar: Det har ingenting med kylan att göra : ) Och inte patella heller : ) Det är en fix idé mina brudar har bara : ) Polly gör det lite då och då, Tyra gör det nääästan varje gång : )
Trackback
