Lilla Fiffilina

En stor klump känns i magen.. Vet inte varför den känslan infinner sig, ikväll av alla kvällar. Inget speciellt har hänt, men den där känslan suger i mig.

 

Jag är trött.

 

Trött på att resa mig

Trött på att röra mig

Trött på att ha sorg

Trött på att ha ont

Trött på att sakna

Trött på att känna
Trött på att andas.

 

Tiden bara går och går, men jag.. jag står kvar här. Precis här. Ensam.

 

Jag känner fortfarande att hon är här med mig, bredvid mig. Jag känner hennes mjuka kind, hennes kärlek och hennes värme. Men hon är inte här. Jag är här ensam.. Utan henne.

 

Jag förstår inte varför det är så svårt. Varför jag inte kommer vidare, varför jag måste känna såhär..

 

Men jag fortsätter, fortsätter att le, försöker få själen att le. Försöker att ögonen ska le. Att jag ska le.